Strävbågar reducerar bullret i gaturummet

Det konstanta stadsbullret är mer än ett störningsmoment i vardagen, det är ett rejält folkhälsoproblem. Men det finns lösningar! Genom olika gröna inslag längs våra hus och vägar skulle bullret kunna dämpas, på samma gång som biodiversiteten ökar och luften blir renare.

Upplevelsen av tystnad är något en stadsbo upplever med andakt. Men faktum är att ro och stillhet är mer än en lyx. Fler dör till följd av störd sömn och stressrelaterade sjukdomar orsakat av buller än i trafikolyckor. Tillsammans med dålig luftkvalitet är bullret ett reellt folkhälsoproblem. Men tar vi bullerfrågan på tillräckligt allvar?

När våra samhällen industrialiserades var det de minst bemedlade grupperna som fick bo i stadens sämre lägen, i den förhärskande vindriktningen från fabrikernas sot, lukt och buller. Allt medan samhällets toppskikt bosatte sig i mer hälsosamma stadsdelar med rekreativa värden och natursköna scenerier.

Nu när storstäderna byggs ut sker det i tilltagande grad i bullerutsatta lägen längs stökig infrastruktur. Helt nyligen har regelverket kring normer för oljud och byggande luckrats upp. Det som förut utgjorde viktiga buffertytor mellan bostäder och vägar betraktas nu istället som byggbar mark. Går det att förhindra att bullret i staden åter igen blir en av morgondagens klassfrågor?

Vi behöver komma tillrätta med stadsbullret på nya, okonventionella sätt. Först och främst borde krav ställas på fordonsindustrin att ta fram tystare bussar, lastbilar, motorcyklar och bilar. Likaså finns det idag ljudabsorberande vägmaterial som kunde vara lägsta standard. Men framför allt bör man på allvar nyttja stadsgrönskans förmåga att absorbera oljud och väva in denna typ av urban ekosystemtjänst i stadsmiljön. Enligt Boverket har klätterväxtbeklädda fasader visat sig dämpa buller med upp till 4 decibel – vilket betyder en hel del eftersom decibelskalan är logaritmisk.

Bullerdämpande grönska

I Stockholm görs nu försök att med växtbeklädda skärmar dämpa buller vid en av Essingeledens på- och avfarter. Förutom en bullerdämpande effekt binder också skärmarnas vegetation ohälsosamma partiklar från trafiken. När våra bostadsprojekt kryper allt närmre trafikerade vägar är det viktigt att vidareutveckla den här typen av innovativa lösningar.

Hornsgatan är en av landets mest ohälsosamma stadsmiljöer med farligt höga partikelhalter i luften och en undermålig ljudmiljö. Hur skulle det se ut om gaturummet här försågs med klätterväxtförsedda strävbågar som såg till att inte bara reducera hastigheterna på fordonstrafiken, utan även absorbera buller och rena luft och dagvatten från oönskade partiklar? Strävbågarna kunde fungera som svävande ränndalar som leder takvattnet från omgivande byggnader högt över trottoarerna och ned i regnbäddarna där klätterväxterna är planterade. Detta skulle hjälpa till att dämpa flödena vid sommarregn och minska risken för översvämmade gator. Genom att mångdubbla mängden biomassa i gaturummet fås också önskansvärd avkylning i händelse av värmebölja.

Förutom allt detta skulle strävbågarna öka den biologiska mångfalden genom att ge insekter och fåglar en fristad i gaturummet. De bullerreducerande spaljékonstruktionerna kunde dessutom understödja temporära platsbildningar genom att olika former av hängande möblemang applicerades i dem. Utan tvekan skulle de hängande trädgårdarna göra promenaden längs Hornsgatan till en mer attraktiv och audiellt skön upplevelse. De decibelätande strävbågarna skulle tjäna som gott exempel på hur gestaltningen av gaturummet faktiskt spelar en roll för medborgarnas direkta hälsa!