Mattias Gustafsson

URBIO

Landskapsarkitekt LAR/MSA

älskar alla tänkbara kombinationer av stad och natur och driver sedan 2010 landskapsarkitektkontoret URBIO.

Inlägg

Stadsodling ’post-pallkrage’

Att stadsodling är fördelaktigt för både social- och ekologisk hållbarhet är kanske inget nytt. Pallkragar av olika slag är numera populära inslag i stadsbilden. Men hur kan vi använda så kallade "icke-platser" för att vidareutveckla odlingen och göra den mer storskalig? Mattias Gustafsson på URBIO diskuterar vilka möjligheter som finns, post-pallkrage. En kall och regnig…

Uppåtpuffar för driften av det gemensamma

Städers innersta väsen handlar om att dela. De urbana vardagsrummen är medborgarnas kollektiva minsta-gemensamma-nämnare. Gaturummen, parkstråken och torgen är det fysiska kitt i den urbana väven som (vid sidan av bibliotek och medborgarhus) möjliggör för stadsborna att mötas på icke-kommersiell, ”neutral” mark. Dessa vardagsrum bygger stadens självbild inåt och varumärket utåt. Självfallet spelar skötseln av…

Romansmaxa hjärterummen – värna tête-á-tête-platserna!

I Bushwick Inlet Park i Brooklyn finns riktigt fina tête-á-tête-platser med magnifik utblick över Manhattans skyline på andra sidan East River. ”Vi vill att parken blir så bra så att folk vill fria till varandra här!”, säger byggherrerepresentanten på ett möte i samband med ett stort stadsbyggnadsprojekt. Tanken är lockande och väcker samtidigt en massa…

Tre lappkast för grön uppgradering

Biotoptak med död ved och bikupor på Evershed’s huvudkontor i City of London. Ibland måste gamla sanningar omprövas. Omständigheter förändras som bekant. Det gäller inte minst hur vi planerar våra städer, med tanke på de extremväder vi har att vänta framöver. Två städer som fått erfara övermäktiga sommarregn de senaste åren är Köpenhamn och Malmö.…

8 mil konstupplevelse

I Stockholms 11 mil långa tunnelbanesystem manifesteras på många olika sätt kulturens förmåga till att bidra till en attraktiv stadsmiljö. Där har 150 konstnärer fått foga samman sina avtryck till ”världens längsta konstutställning”, vilket resulterar i tusentals resenärers dagliga sinnesintryck. När nu tuben äntligen byggs ut med två nya mil och nio stationer måste konsten…

Grannverkstan ingjuter hembygds-feeling

Alla är vi medskyldiga till att segregationskrafterna obönhörligt sållar olika ifrån varandra. Idag är våra städer mer uppdelade än någonsin. Förr fungerade ofta våra skolor som kulturella nav och brobyggare i våra städer. Tyvärr skjutsas barn till välbemedlade föräldrar numera långväga till mer populära friskolor, vilket naturligtvis underminerar potentiell integration i de kommunala skolorna. När…

Morgondagens cyberbefriade stadsrum

Året är 2022 och denna krönika skrivs från ett populärt kafétorg, vilket är en av stadens nyligen cyberbefriade platser. Det var nämligen någon gång i mitten av 10-talet när hela städer fått wifi-täckning som de första rösterna började höjas för nedkopplade frizoner. Kritikerna menade att vi var offer för ”de små stegens tyranneri” och att…

BVB – Besökspunkt Västmanlands Brandfält

Oroväckande väderrekord sattes under 2014. Årsmedeltemperaturen blev det varmaste som registrerats i världen. Så också Sverige, där juli blev stekhet. De knastertorra markerna i kombination med den mänskliga faktorn resulterade i högsommarens brandkatastrof i Västmanland. Den okontrollerade eldspridningen är den mest omfattande i modern tid i vårt land, med mänskligt lidande och stora materiella skador…

Med rätt till himlavalvet

Vi svenskar pratar gärna väder när isen oss emellan ska brytas. Väder är vår kulturellt kodade minsta-gemensamma-nämnare. Förmodligen för att vädret här uppe alltid varit ombytligt och avgörande för hur jordbruksarbetet kunde utföras och hur skördarna slog. Idag lever vi allt mer distanserat till naturen. Vad händer då med förståelsen för ekologiska samband när många…

Röd-grön-blått aktivitetsstråk revitaliserar Vasagatan

Vasagatan – en färgsprakande och multifunktionell stadsgata med en röd-grön-blå aktivitetszon för folkliv och urban lek. För många av Stockholms besökare är Vasagatan det första intrycket av staden. Dessvärre är den en stökig biltrafikgata, som trots sina många hotell och restauranger inte är någon vidare attraktiv miljö för fotgängaren. Detta turiststråk, som var den första…

STADENS LUFTRUM BEVINGAT

Något skaver… det är liksom något som fattas. Under mitt tredje besök i miljonstaden Shenyang i nordöstra Kina kommer jag på vad det är. Det finns verkligen inga fåglar i staden. Tomt. Inte en tillstymmelse till vare sig duvor, måsar, kråkfåglar eller tättingar. Tydligen beordrade Mao Zedong under kampanjen ”Det Stora Språnget” 1958-62 att all…

HYPERSENSORISK LANDSKAPSARKITEKTUR BÖRJAR MED EN VATTENPUSS!

”Skolbarnen snubblar på utflykten”. Rubriken är saxad ur en större svensk dagstidning. Barn är så präglade på gummidraperade lekplatser att de obekanta rötterna på skogsstigen blir svårforcerade för dem. Detta, att barn lär sig grundläggande motorik och rörelse på lekplatser anlagda enligt säkerhets- och tillgänglighetskonstens alla regler, istället för i naturliga miljöer, är en oroande…

ALLEMANSGATAN – FÖR ETT VITALISERAT STADSLIV

Vestervold Gade i Köpenhamn – en Allemansgata! Vad händer med stadens gaturum när bilinnehavet sjunker och bilåkande blir en smart on-demand-tjänst? Parkeringsytorna i staden kommer i princip försvinna och bilarna kommer göra det de är tillverkade för – nämligen rulla. Uppställningsplatser för bilar kan istället upplåtas till sådant som skapar ett rikare stadsliv. Det och…

Urbana signalarter skapar värdetät stad

En av vår tids stora utmaningar är att få slut på förlusterna av biologisk mångfald. Vår landsbygd präglas av storskalig monokultur och blir allt mer artfattig. Samtidigt växer stadslandskapen så det knakar och en hel del djur- och växtarter lyckas ställa om från det gamla kulturlandskapet och hittar en fristad i staden. Faktum är att…

Öar som töar

Snöbergen växer! Efter större snöoväder över täta stadsstrukturer som Stockholms innerstad uppstår snabbt platsbrist. Och i Stockholm handlar det om hundratusentals kubikmeter snö – varje vinter! Eftersom den här urbana snön innehåller ohälsosamma salter och tungmetaller klassas den som miljöfarligt avfall. Antingen borttransporteras snön till snötippar lång utanför staden, vilket leder till dyra och miljöbelastande…

Lekstråksstaden tar barns behov på allvar

En intensiv utbyggnad av våra större städer väntar och stadens invånare bli allt fler. Helt nya stadsdelar kommer adderas i utkanterna och luckor i stadsstrukturen kommer att fyllas igen. Den stora utmaningen för den tätnande staden är att bygga den med attraktiva mellanrum som skapar trivsel och social stadga. Det finns exempel på nybyggda stadsdelar…

Inkluderande gaturum för rikare stadsliv

När Barack Obama besökte Stockholm i början av september 2013 hände något märkligt. När bullret från bilarna på gatorna i innerstan försvann hördes plötsligt människors tal och fåglars sång. Gaturummet blev för ett par soliga sensommardagar en plats för människor. På bara en generation ska Stockholm växa med ett Uppsala, och det är den tätt…

Så möbleras en arboretumallé

Enträget arbetar de åt oss i det tysta. De skapar rumsligheter med trivsamt mikroklimat, de renar luften, dämpar buller, kyler vid värmeböljor, tar upp dagvatten, förmedlar årstidernas växlingar och länkar samman stadens ekologiska spridningszoner. Det handlar om det multifunktionella stadsbyggnadselementet gatuträd. Utan att vi kanske tänker på det ger dessa vedbildande växter en mängd ekosystemtjänster…

När livet intar taklandskapen

Sedumklädd stadsbygd har kommit att bli själva sinnesbilden för den hållbara staden. Men det går att skapa så mycket mer värden på taken. Tak har kommit att bli inte bara tak. Tak har blivit taklandskap. I och med införandet av grönyterfaktor (GYF), i stockholmska stadsutvecklingsprojekt som Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet, har taken kommit att bli…

5 strategier för kalejdoskopiska närmiljöer

Landskapsarkitekturen är den av arkitekturdisciplinerna (fysisk planering, husarkitektur och inredning) som är mest föränderlig över tid. Genom smart gestaltad landskapsarkitektur kan väder och vind, dygnsrytm och årstidsväxlingar framhävas och förstärkas på ett sätt som medvetandegör vår begränsade tid här på jorden. Landskapsarkitekturen har därmed en stor, men idag ofta underutnyttjad, mission – nämligen att bidra…

EFTERLYSNING: SYMBIOTISKA STADSSTRUKTURER!

Naturen är full av exempel på ömsesidigt givande och tagande mellan olika organismer. Trodde vi. Synen på symbios-fenomenen i naturen har kommit att vidareutvecklas av den biologiska forskningen på senare år. Natur är alltid på väg, alltid satt i förändring. Det har visat sig att de symbiotiska relationerna mellan olika livsformer snarare verkar handla om…

ÅTERBRUK LOOPAR RESURSERNA I URBANA LANDSKAP

En uppskattad kvalitet med äldre stadskärnor är deras materialmässiga kopplingar till det omgivande landskapet. Städernas morfologi var en gång i tiden en direkt respons på de lokala berg- och jordarterna samt vegetationstyperna som fanns till hands. Innan billig olja började flöda under förra århundradet var transporterna av tunga byggmaterial den begränsande faktorn. Med dagens globala…

NÄRODLINGSOPTIMERAD STADSBYGGNAD

Allt fler människor lever sina liv i urbana landskap, allt mer fjärmat från naturen. Statistik från EU visar att Sverige är det land i Europa där urbaniseringsprocessen skett snabbast de senaste åren. En konsekvens av det är att matproduktion för allt fler människor kommit att bli någonting abstrakt. Samtidigt växer intresset för stadsodling snabbt –…

Slaget om stadsrummet

Det är märkligt hur bilen får diktera villkoren vid planerandet av ny bebyggelse, allt prat om hållbarhet och ”promenadstad” till trots. Jag vill gärna tro att människan är den enhet som staden planeras utifrån, men som verksam landskapsarkitekt i nya stadsbyggnadsprojekt finner jag att bilen tyvärr smäller högre. Låt mig förklara vad jag menar. Till…

POLYKULTUR I STADSGRÖNSKAN

Livet i våra städer kommer med största sannorlikhet att stresstestas framöver. Allt pekar på att kommande generationer har att vänta mer extrema väderförhållanden, med heta värmeböljor och ihållande regnoväder. När staden blir allt mer kompakt kommer stadsgrönskan att behöva spela en mer framträdande roll. Både stadsgrönskans kvalité och kvantitet behöver öka, för att gynna stadsbornas…

SPÄNNANDE NATURLAB ÖKAR FÖRSTÅELSEN FÖR EKOLOGI

I stadens rekreationsskogar röjer kommunen träd och sly längs gång- och cykelvägar för att det inte ska buska igen. Alltför slutna naturmiljöer får många människor att känna sig otrygga, samtidigt som trädstammar och grenar på marken kan uppfattas som skräpigt. Ofta transporteras därför nedsågat material bort. Problemet är att i alltför städad natur saknas löst…

MYLLRANDE ANNUELLÄNGAR BERIKAR FÖRORTEN

Miljonprogrammets hög- och lamellhusområden är i stort renoveringsbehov och står inför en omfattande uppgradering. Bostadsmiljöerna tillkom i en tid där den rådande estetiken var monolistiska bostadsmaskiner placerade i arkaiska landskap. Som ett resultat av det upplevs förorternas utomhusmiljöer av många som torftiga. Växtmaterialet som använts är ofta ensartat och planteringarna storskaliga. Det gäller också det…

BIOLOGISKA SKÖLDAR MOT MYGGPLÅGAN

Har det regnat på dig också i sommar? Med klimatförändringarna har vi att vänta oss fler intensiva sommarregn kombinerat med värmeböljor, vilket i sin tur obönhörligt kommer att leda till översvämning – och mygg. Vissa delar av landet, bland annat områdena kring nedre Daläven, som har haft återkommande mygginvasioner är förmodligen en försmak av vad…

Nyttja dagvattnet!

Regnvatten är en fantastisk tillgång! Men i planeringen av våra städer betraktas dagvattnet fortfarande som ett problem som ska omhändertas. Klimatförändringar och förtätningen av våra städer sätter dagvattensystemen på övermäktiga prov. Nu behöver synen på dagvattnet omvärderas. Kan utemiljön utformas så att dagvattnet blir en resurs för växter, djur och människor, som något som faktiskt…

Grönare städer med grönytefaktor

Gröneytefaktor, GYF, har blivit ett viktigt styrinstrument för att säkerställa grönskande närmiljöer i stadsbyggnadsprojekt med hållbarhetsambitioner. Landskapsarkitektkontoret URBIO har arbetat med GYF i flera projekt. Erfarenheten visar att GYF sätter fokus på hållbarhets- och utemiljöfrågor tidigt i planeringsprocessen vilket ger goda förutsättningar för lyckade projekt. Men den stora frågan är: fungerar GYF i praktiken? Grönytefaktor,…