URBAN MOTSTÅNDSKRAFT

Aerial view of fish ponds in Mai Po Nature Reserve. Shenzen City in background. Hong Kong © Martin Harvey / WWF-Canon

Chengdu, Kina, utnämndes 2011 av FN till en förebild inom resilient utveckling för sin tvååriga rekonstruktion efter jordbävningen 2008 som gjorde en miljon människor hemlösa. I stället för att misströsta, tog staden katastrofen som ett tillfälle att investera i bättre infrastruktur och katastrofberedskap. Mexico City har de senaste åren alltmer utmärkt sig för sitt arbete med miljöfrågor inom bland annat luftkvalitet, transporter och klimatprogram. Nu har staden också tagit tag i vattenförsörjningen, dess största problem, och satt upp målet att bli självförsörjande till 2020.

Det är några exempel på urban resiliens, eller motståndskraft, som finns att läsa om på WWFs Urban Solutions for a Living Planet – en sajt med 100 inspirerande exempel från både små och stora städer i hela världen och inom hela spektrumet av hållbarhet. Projekten är indelade i 13 teman som utgår från mänskliga behov och det sista av dem är resiliens.

SOCIAL-EKOLOGISKA SYSTEM I FOKUS

Intresset för resiliens har växt de senaste åren under hotet av en katastrofal klimatförändring. Begreppet är hämtat från ekologisk systemteori, där det är ett mått på den hastighet med vilken ett ekosystem återgår till sitt föregående tillstånd efter att ha utsatts för en störning. Det har idag blivit en viktig del av det vidare begreppet hållbar utveckling.

Biologisk mångfald är en förutsättning för ekosystemens resiliens. Social resiliens är ett samhälles förmåga till återhämtning efter till exempel en naturkatastrof eller politiska oroligheter. Eftersom ekologiska och sociala system är ömsesidigt beroende av varandra och samverkar dynamiskt, handlar resiliens i sådana sammanvävda sammanhang om ett systems förmåga att motstå och återhämta sig från störningar utan att övergå i ett mindre önskvärt tillstånd men också om dess förmåga till självorganisation, lärande och anpassning. För Stockholm Resilience Center är resiliens till exempel ”ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas”.

Frågan är hur motståndskraftiga städer är mot klimatförändringen och andra miljöproblem som luftföroreningar och naturkatastrofer. Städer är sårbara på grund av beroendet av ekosystemtjänster och långväga transporter av stora mängder vatten, mat och energi och deras placering vid känsliga platser som vid kuster och floder, i sänkor och på bergssluttningar. Snabb, okontrollerad urbanisering gör dem ännu mer sårbara. Att förhindra urbana sammanbrott är nödvändigt, eftersom städer ofta är nationella livlinor och ekonomiska, kulturella och vetenskapliga centrum.

ÖKANDE INTERNATIONELLT ARBETE

Två exempel på det ökade internationella arbetet med urban resiliens är FNs globala kampanj ”Making Cities Resilient” och Asian Cities Climate Change Resilience Network (ACCCRN).

  • Making Cities Resilient hade med bara några år på nacken redan i slutet på 2013 engagerat mer än 1 600 städer. Kampanjen drivs av
    UNISDR, FNs internationella strategi för minskning av katastrofrisker, och syftar till att få städer att förpliktiga sig att systematiskt minska risker för katastrofer. Enligt FN är det särskilt angeläget nu på grund av den globala uppvärmningen, som väntas kraftigt öka risken för väderrelaterade katastrofer.
  • Asian Cities Climate Change Resilience Network (ACCCRN) är ett nätverk av asiatiska städer, som med stöd av Rockefeller Foundation experimenterar med olika projekt för att öka även fattiga urbana miljöers förmåga att motstå, förbereda sig för och hämta sig ifrån effekter av klimatförändringarna. Nätverket startade 2008 med tio städer i Indien, Indonesien, Thailand och Vietnam, och har sedan utökats med ett tjugotal städer, bland annat några i Bangladesh och Filippinerna.

EN GRUND FÖR URBAN HÅLLBARHET

Resiliens kan ses som ett grundläggande mått på urban hållbarhet, som berör alla teman som presenteras på Urban Solutions, och därför finns många artiklar i ämnet på sajten. Det gäller till exempel beredskap för naturkatastrofer (Chengdu, New Orleans), vård av ekosystemtjänster (Mexico City), matsäkerhet och självförsörjning (Milwaukee och Lubumbashi), vattenhantering och självförsörjning (Singapore och Stockholm), biologisk mångfald (Berlin, Melbourne, San Francisco, Ashby), energi och självförsörjning (Reykjavik och Freiburg), och social resiliens (Calgary).

  • Chengdu ligger i framkant bland de kinesiska städer som försöker kombinera en snabb tillväxt med grön politik. En omfattande och prisbelönt sanering av stadens floder och slumområden, som inleddes i början av 90-talet, har lett till en ambitiös och bred hållbarhetsagenda. I maj 2011 utnämnde FN Chengdu till en ”Role Model for Resilient Development” för sin tvååriga rekonstruktion efter jordbävningen 2008 som gjorde en miljon människor hemlösa. I stället för att misströsta, tog staden katastrofen som ett tillfälle att investera i bättre infrastruktur och katastrofberedskap. Man utvecklade också en vision för framtiden med målet att bli en ”Modern World Class Garden City”, som ännu mer än tidigare betonar hållbarhet och miljö.
  • Mexico City har de senaste åren alltmer utmärkt sig för sitt arbete med miljöfrågor inom bland annat luftkvalitet, transporter och klimatprogram. Nu har staden också tagit tag i vattenförsörjningen, dess största problem. Mexico City är en sjunkande stad utan färskvattenkällor, där den underliggande underjordiska sjön – akvifären – minskar med upp till 40 cm per år. Myndigheterna har nu tagit ett mål om att bli självförsörjande på vatten till 2020 genom att skydda de omgivande skogarna som tillhandahåller det mesta av akvifärens vatten och genom att investera i nya ledningar, avloppssystem, reningsverk, regnvatteninsamling och trädplantering.
  • Lubumbashi, Demokratiska republiken Kongos andra största stad, har i samarbete med FAO på bara tio år byggt upp ett blomstrande urbant jordbruk med mer än en tiodubbling av matproduktionen. Området som odlas har ökat från mindre än 100 till 725 hektar. Marknadsträdgårdarna producerar idag mer än 60 000 ton grönsaker om året och har även haft en rad positiva spridningseffekter, bland annat en stor utvidgning av antalet odlade grödor och en organisering genom kooperativ och föreningar. Den urbana odlingen ökar matsäkerheten med en försörjning som är motståndskraftig mot kriser och prisstegringar.
  • Singapore har blivit världsledande inom vattenhantering på grund av sitt läge som en tätbefolkad stadsstat på en ö utan färskvattensjöar. Tack vare VA-verkets prisbelönta holistiskta arbete får staden idag mer än hälften av sitt vatten från de oortodoxa källorna regnvatteninsamling (20%), återvunnet vatten (30%) och avsalinisering (10%). Den långsiktiga planen är att göra sig helt självförsörjande. På god väg mot detta mål har staden nu vidgat sin syn på vattenhantering i den ambitiösa planen för hållbar vattenhantering ”ABC Waters” (Active, Beautiful, Clean) från 2006. Visionen är att integrera vattenhanteringen mer intimt med stadsmiljön och planen innehåller fler än 100 projekt för de närmaste tio åren.
  • Calgary Dollars är en av de mest aktiva, nya lokala valutorna i världen, med ungefär 1 000 varor och tjänster till salu och flera hundra anknutna företag. Målet med Calgary Dollars är att sponsra en lokal och hållbar konsumtion. Det går att köpa det mesta: mat, kläder, transporter, media, konsumtionsvaror, tjänster och nöjen. Lokala biodynamiska odlare och livsmedelsaffärer är knutna till systemet och staden Calgary accepterar Calgarydollars för biljetter till kollektivtrafiken. Bakom projektet står The Arusha Center, en NGO med en lång historia av arbete för social rättvisa och ekologisk hållbarhet, bland annat som initiativtagare till miljörörelsen Sustainable Calgary.