STÄDER STÄLLER OM

In 2004 Barcelona built Europe’s largest urban solar array (10,500 sq m), at the Forum Esplanade as a monument to its solar orientation. © Chris Wood

I ett unikt initiativ för en stad införde Gainesville, Florida, på egen hand 2009 inmatningstariffer för elektriska solpaneler, vilket snabbt ledde till en femdubbling av solelsproduktionen. Barcelona var den första staden i Europa som införde krav på solpaneler för varmvatten på hus, en byggnorm som sedan spritt sig runtom i världen. Och Austin, Texas, är den första staden i världen som byggt upp ett heltäckande smart elnät.

Det är några exempel på hur städer arbetar med energi som finns att läsa på WWFs Urban Solutions for a Living Planet – en sajt med 100 inspirerande exempel från både små och stora städer i hela världen och inom hela spektrumet av hållbarhet. Projekten är indelade i 13 teman som utgår från mänskliga behov och ett av dem är energi.

För att möta klimathotet och stärka motståndskraften i städer, krävs en verklig energirevolution: drastiska energibesparingar och en övergång till förnybara energikällor. Städer har mycket att vinna på den pågående boomen inom miljöteknik – klimatskydd, förbättrad luftkvalitet, energitrygghet och hållbar ekonomisk utveckling genom att bli centrum för grön teknik – och har därför de senaste åren blivit allt viktigare aktörer i utvecklingen av förnybara energikällor.

Enligt Renewables Global Status Report 2013, den senaste årsrapporten från Renewable Energy Policy Network for the 21th Century (REN21), har tusentals städer runtom i världen utvecklat egna planer och policys för att stödja förnybar energi, med målen att skapa gröna jobb, bemöta ökat energibehov, minska koldioxidutsläppen och göra städerna mer beboeliga. Det rör sig om initiativ som kompletterar, men i många fall överträffar politiken på nationell nivå. Den accelererande policy-utvecklingen på lokal nivå kompenserade till och med för avmattningen på nationell nivå i väst under 2012, vilket bidrog till att den explosionsartade utvecklingen av förnybara energikällor inte bromsades nämnvärt.

För att nå högt uppsatta mål arbetar städer med en rad åtgärder, bland annat inmatningstariffer för el, markplanering, obligatoriska installationer av solpaneler och andra byggnormer, regleringar, skattelättnader, subventioner och andra finansiella instrument till stöd för installationer av förnybara energikällor. Många har också själva investerat i förnybara energikällor och tagit kontroll över lokala energibolag och nätverk, vilket möjliggör en oberoende energipolitik.

  • I ett unikt initiativ för en stad införde den lilla staden Gainesville, Florida, på egen hand 2009 inmatningstariffer för elektriska solpaneler. Inom ett år femdubblades solelsproduktionen. En förutsättning för beslutet var att staden hade kontroll över det lokala elbolaget. I brist på en nationell policy har flera städer i USA – bland annat Los Angeles och Palo Alto – och delstater – bland annat Kalifornien, New Jersey och Florida – de senaste åren följt Gainesvilles exempel. Den tyska och spanska framgången med inmatningstariffer har gjort att policyn har spritt sig till fler än 60 länder. Gainesville subventionerar också installationer av varmvattenpaneler och solceller och bygger ett eget kraftverk för biomassa.
  • Ett ännu tydligare exempel på en stad som föregångare är Barcelona, som var den första staden i Europa som krävde installationer av solpaneler för varmvatten vid nybyggen och renoveringar år 2000. Fler än 70 spanska kommuner har sedan dess följt Barcelonas exempel, och hundratals andra städer i resten av världen. Och 2006 blev Spanien det första landet i världen att införa byggnormer som inkluderar krav på solpaneler. Barcelona har sedan dess förstärkt förordningen, som har hjälpt staden att reducera andelen fossila källor till elproduktionen med en tredjedel.
  • Rizhao i Kina, har liksom Barcelona varit en föregångare när det gäller solpaneler för varmvatten i sin region. Nästan alla hushåll i Rizhao använder solpaneler för varmvatten – och nästan all belysning i staden drivs av solenergi. Detta är resultatet av en flera decennier gammal miljöpolitik som gett staden flera internationella priser, ren luft och en boom i investeringar. Rizhao var en av de första städerna i Kina som tvingade fram installationer av solpaneler med regleringar, informationskampanjer och subventioner, vilka fick ned priset till samma nivå som andra teknologier. Kina hade 68% av världens installerade kapacitet av solpaneler för varmvatten 2012, en energikälla som är ungefär lika stor som vindkraften.

Många städer i världen har också investerat i vindkraft för att öka andelen förnybara energikällor i sin elektricitet.

  • Ett exempel är Köpenhamn, som länge har stött utvecklingen av vindkraft på en rad olika sätt: skattelättnader, inmatningstariffer, och bidrag. Danmark är också tillsammans med Tyskland känt för att den kooperativa formen av ägande av vindkraftverk har blivit den dominerande. På det sättet har det skapats ett folkligt stöd för vindkraften. Ett exempel är vindkraftsparken Mittelgrunden, som till hälften ägs av ett elbolag i Köpenhamn, och till hälften av ett kooperativ med 8 500 medlemmar. Som ett resultat av dessa satsningar får Danmark idag 30% av sin el från vindkraft, har Europas näst största vindkraftskapacitet till havs och världens näst största vindkraftbolag, Vestas.

Några städer i världen har efter stora satsningar blivit industriella centrum för miljöteknik, med mångdubbling av gröna jobb och hållbar ekonomisk utveckling som följd. I Urban Solutions kan man läsa om flera sådana städer.

  • Freiburg har satsat stort på solenergi sedan en lokal folkrörelse stoppade planerna på ett kärnkraftverk på 70-talet. Idag är staden av många ansedd som världens bästa exempel på hållbar urban utveckling. Dess arbete med att utveckla solenergi till den centrala energikällan har blivit motorn i en integrerad miljöpolitik som omfattar hela spektrat av hållbarhetsfrågor: energi, klimat, mobilitet, boende och demokrati. Som ett av världens ledande forsknings- och industricentrum för solenergi med koncepten Freiburg Solar Region och Solar Capital, skördar Freiburg också nu de ekonomiska vinsterna av sin satsning.
  • Austin, Texas, är ett annat exempel på en stad som blivit centrum för ny miljöteknik som ett resultat av stadens satsningar. Det är den första staden i världen som byggt upp ett heltäckande smart elnät på egen hand. Deras Smart Grid 1.0 blev klart redan 2009 mycket tack vare att elbolaget ägs av staden. Nu går Austin vidare med Smart Grid 2.0 – nästa generations smarta elnät, som förutom energibesparingar också ökar kontrollen över förbrukningen och nätets kapacitet för små variabla energikällor som sol- och vindkraft. Smarta elnät är en snabbt växande marknad; över 20 miljarder dollar hade investerats globalt 2009, en siffra som förväntas mer än tiodubblas till 2020.