Hållbar Stadsutveckling - en fråga om samverkan

Text: Gabriel Helgesson

Idag bor majoriteten av världens befolkning i städer. Inflyttning till städer har alltid ägt rum men idag sker

den
i snabbare takt än för några årtionden sedan. Människors livssituationer påverkas därmed av hur städer utvecklas. Det är därför viktigt att stadens utveckling tillmötesgår invånarnas behov och förutsättningar för att kunna erbjuda en bra livsmiljö.

Hållbarhet har blivit ett begrepp som dagligen dyker upp i olika vardagssituationer. Jag upplever att begreppet hållbarhet blivit trendigt, vilket gör att det riskerar att urvattnas om det inte sätts i ett sammanhang. Det är nämligen lätt att sätta ordet hållbarhet i en mening, desto svårare är det att beskriva vad det är som är hållbart. I detta inlägg vill jag kort ge mina tankar om vad hållbarhet innebär i diskursen om hållbar stadsutveckling.

Hållbar stadsutveckling handlar om situationer där staden står i fokus för hållbar utveckling. Detta säger oss inte särskilt mycket, det behövs en mer konkret förklaring på vad hållbar stadsutveckling egentligen är. För att kunna analysera begreppet behöver vi först reda ut vad som menas med stad och innebörden av hållbar utveckling.

Det finns flera olika definitioner av vad en stad är. Vanligtvis definieras ordet som ett område med hög befolkningstäthet och ett visst mått av självstyre. Ett tillstånd som i princip varje stad vill uppnå är att vara en hållbar stad, processen för att nå detta mål kan beskrivas som hållbar stadsutveckling.

För att kunna vara en hållbar stad och arbeta mot en mer hållbar stadsutveckling ger stadens fysiska struktur förutsättningar och begränsningar för vad som är möjligt att uppnå. Stadsutveckling ser även annorlunda ut beroende på var i världen vi vänder oss. I länder som liknar Sverige handlar hållbar stadsutveckling främst om luftkvalitet, medborgardeltagande, konsumtion och koldioxidutsläpp. Med andra ord handlar det till stor del om de gröna frågorna. I utvecklingsländer koncentrerar man sig ofta mer på frågor gällande fungerande avloppssystem, vattentillförsel och avfallshantering.

De tre dimensionerna

Hållbar utveckling innefattar vanligtvis tre dimensioner som ska samverka med varandra. De tre dimensionerna är: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

  • Ekonomisk hållbarhet innebär att miljön inte ska skadas för att öka den ekonomiska tillväxten. Resurserna ska även vara jämnt fördelade i samhället.
  • Med social hållbarhet menas att vi ska leva i en miljö som präglas av god hälsa och jämställdhet. Välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov kännetecknar vad social hållbarhet står för.
  • Ekologisk hållbarhet involverar allt levande. Alla ekosystem ska skyddas och ges möjlighet att utvecklas i sin egen takt. Det är viktigt att vi låter naturen återskapa de resurser vi tar därifrån.

Samverkan för att främja hållbar stadsutveckling

Städer ska inte ses som ett problem utan snarare som en plats där lösning kan ske. Vi behöver ta tillvara på den mångfald av kunskap och kompetens som finns där och tillsammans utveckla bättre hållbara metoder för vårt samhälle.

För att vi ska få en bra utveckling krävs att hållbarhetsarbetet sker med ett så kallat uppifrån och nerifrån perspektiv. Med uppifrån menas att globala problem bara kan skötas genom internationell och nationell lagstiftning. Nedifrån handlar om att det endast är genom förändrade vanor hos medborgare, företag och andra organisationer som hållbarhet kan uppnås.

Hållbar utveckling är därmed något som berör och diskuteras på alla nivåer och det är viktigt att det vi gör är anpassat till den nivå vi är på. En liten by i Norrland har inte samma resurser som en storstad i USA. Arbetet måste anpassas efter den nivå vi befinner oss på. Det är framförallt på lokal nivå som begreppet kan implementeras och få en innebörd
.
Under Riokonferensen 1992 arbetades bland annat Agenda 21 fram. Detta gav hållbarhetsbegreppet en internationell prägel som innebar att ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ska integreras samt ligga till grund när beslut tas fram. Flera svenska kommuner har sedan dess undertecknat en lokal Agenda 21. På så sätt har de skrivit under att de ska arbeta efter en långsiktig hållbar stadsutveckling.

På lokal nivå

De som lever i en stad har stor inverkan på det offentliga rummet. Beroende på vilka val invånarna gör i sin vardag, påverkas staden olika mycket. Det är alltså inte bara den fysiska strukturen i staden som behöver utvecklas hållbart, även invånare och företag behöver rätta sig efter en mer hållbar livsstil för att kunna gynna staden. Jag anser att det är viktigt att hållbar stadsutveckling fokuserar på frågor rörande människors livsvillkor. Om inte staden erbjuder grundläggande förutsättningar för sina invånare är det svårt att genomföra alla hållbarhetsambitioner.

Det är med utgångspunkt i underifrån-perspektivet som det lokala hållbarhetstänkandet tas upp. Där har förståelse, arbetssätt och rollfördelning stor betydelse för om invånare, företag och andra intressenter ska få möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser i diskussioner om förändringar. Det viktigt att genom samverkan lyfta fram vilka aspekter och dimensioner som ska beaktas. Processen för hållbar stadsutveckling sker inte över en natt utan samverkan mellan tjänstemän, politiker, boende och företag behöver hantera och konkretisera begreppet hållbar stadsutveckling och diskutera fram en gemensam utvecklingsplan. I detta skeende är det viktigt att ta hänsyn till varandra och beakta vilka konsekvenser ens egna handlingar kan påverka hos de andra. På så sätt tycker jag hållbar utveckling får en djupare innebör och kan ses genom fler dimensioner.

Vad behöver vi göra?

Det är oftast vi själva som, med våra val, sätter käppar i hjulet för hållbar stadsutveckling. Jag anser att det behövs ett större helhetstänk i städerna. För att kunna möta en hållbar utveckling krävs nya processorienterade tillvägagångssätt som bygger på helhetssyn och systemtänkande. Eftersom innebörden av begreppet hållbar utveckling är så brett och berör så mycket är det enligt mig också viktigt att lyfta fram gränsöverskridande samarbete mellan länder, forskare, näringsliv, kommuner och medborgare. Vi delar trots allt samma jord och hållbar utveckling kräver att alla strävar mot och har samma mål: att dels skapa en bättre livsmiljö för oss själva men också en miljö nästkommande generation kan växa upp i.

Läs mer

  • Miljöpolitik av Fredrik Axell, 2003.
  • Malmö möter framtiden- en inspirationsbok om hållbar stadsutveckling baserad på konferensen The planet in 2050: Urban transformation Malmö av Sabina Andrén, 2009.
  • Boverket 2014:
    Delegation för hållbara städer.
  • Vad är hållbarhet? I Urbaniserad värld- Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global utmaning.
  • Från miljöpolitik till hållbar utveckling av Elisabeth Corell och Henriette Söderberg, 2005.