Bilanvändning och ekosystemtjänster

Text: Magnus Kvarnström

En av 1900-talets mest omvälvande samhällsförändringar är massbilismens uppkomst och etablering. Ända sedan bilmodellen T-Ford rullade in i Sverige i början av det förra seklet har våra städer påverkats och planerats efter bilen och bilismens krav på staden. Det är allmänt känt att bilen bidrar till en bullrig, förorenad och trafikseparerad stad men vad som inte diskuteras nog mycket är bilens anspråk på yta. Nästan alla stadens gator och vägar är dimensionerade för bilar och biltrafik. Det betyder att en stor andel ytor skulle kunna frigöras om färre individer valde att färdas med bil.

Hur kan staden planeras för ett minskat bilanvändande? Vissa forskare menar att dagens städer behöver ställa om till ett nytt transportparadigm där majoriteten av resor baseras på gång, cykel och kollektivtrafik i stället för biltrafik. Små inledande förändringar, exempelvis omfördelningar av ytor från bilister till fotgängare och cyklister eller sänkta hastigheter för bilister, kan bidra till att förändrade attityder mot bilen sprids. Målet måste vara att det ska finnas enkla och mer hållbara alternativ till att välja bilen när en resa planeras.

Ett av dessa alternativ är cykling. Cykling orsakar praktiskt taget inget buller och inga luftföroreningar och cyklande förbrukar långt mindre icke-förnybara resurser än något motoriserat trafikslag. Den energi som krävs kommer direkt från cyklisten som genom att cykla samtidigt förbättrar sin fysiska hälsa. Den yta cykling tar i anspråk är långt mer effektiv jämfört med den yta som krävs för användning av bil och bilparkeringar. Cykeln är även ekonomisk, den kostar långt mindre än privatbilism eller kollektivtrafik, vilket gäller både det direkta privatanvändandet och kostnaderna för den allmänna infrastrukturen. Eftersom praktiskt taget alla har råd med en cykel är den även ett av de mest rättvisa transportmedlen.

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

I utgångspunkt är det viktigare att bilanvändandet minskar än hur det gör det. Frågan är också vad all den yta som frigörs vid ett minskat bilanvändande ska vara bra för och användas till? Här kommer ett ökat utbud av ekosystemtjänster in i bilden. Ekosystemtjänster är de tjänster ekosystem förser människan med. Exempel är föda och vatten, översvämnings- och sjukdomskontroll, andliga och rekreativa tjänster eller hela näringsämnescykeln som bibehåller förutsättningarna för liv på jorden. Ekosystemtjänsterna är ofta gratis men svåra att värdera. Det är viktigt att hantera ekosystemtjänsterna på ett hållbart sätt för att upprätthålla dem. Med det menas att inte utnyttja mer än vad tjänsten klarar att producera.

Något som har stor betydelse för ekosystem och dess tjänster är den biologiska mångfald som kan förklaras som variationsrikedomen bland levande organismer. Den innefattar mångfald inom och mellan arter och mångfald inom och mellan olika ekosystem. Den biologiska mångfalden är en källa till många ekosystemtjänster och förändringar i den biologiska mångfalden kan påverka utbudet av tjänsterna.

Ekosystemen erbjuder alltså gratistjänster som människan är mer, mindre eller helt beroende av. Bilismen bidrar samtidigt till en degradering av ekosystemen genom föroreningar och buller. Är inte ekvationen uppenbar? En minskning av bilanvändandet skulle bidra till att ekosystemen inte degraderas i samma takt och samtidigt skulle den yta som blir tillgänglig genom minskad bilanvändning kunna användas till att utveckla fler stadsnära ekosystemtjänster.

Cykla

Det är inte självklart att ekosystemtjänster prioriteras i stadsutveckling även om en tänkbar minskning av bilanvändningen skulle bidra till ett större utbud av yta. En stor utmaning är att visa vilka värden ekosystemtjänsterna för med sig och en stor utmaning är även att jämföra dessa värden med de monetära värden andra alternativ för med sig. En lösning är att helt enkelt sätta monetära värden även på denna typ av tjänster. Förespråkare för detta menar att det saknas en marknad där värden på ekosystemtjänster blir tydliga i monetära termer. Mycket av dagens exploatering och stadsutveckling skulle kunna bli mer tveksam om de ekosystemtjänster som samtidigt går förlorade själva hade ett ekonomiskt värde. Ett problem med att sätta ett monetärt värde på något är att det då kan ersättas med något som anses vara värt mer i monetära termer. Det vill säga att i stort sett allt är utbytbart. En fråga som uppstår är även hur kulturella ekosystemtjänster och affektionsvärden ska kunna värderas i kronor och ören.

Monetära värden eller ej, det är dags att rikta ännu mer fokus mot ett minskat bilanvändande och en ökad allmän förståelse för ekosystemtjänster. Då kan vi bygga en yteffektiv stad som tjänar både människa, djur och natur.

Referenser

  • Banister, D. (2008) ”The sustainable mobility paradigm”, Transport Policy.
  • Lundin, P. (2008) Bilsamhället – Ideologi, expertis och regelskapande i efterkrigstidens Sverige.
  • Pearce, D. och Barbier, E. B. (2000) ”Blueprint for a Sustainable Economy”; i Wheeler, S. och Beatley, T. (red.) (2014) The Sustainable Urban Development Reader.
  • Pucher, J. och Buehler, R. (2008) ”Making Cycling Irresistible: Lessons from
  • The Netherlands, Denmark and Germany”, Transport Reviews.