Materiella minnen och dolda landskap

Foto: Emma Göransson

Hur får platser mening för människor och vad händer när de tappar den, när platser blir obygder, utmarker eller ”icke-platser”? I Stockholms förorter har ofta historiska natur- och kulturlandskap raderats ut, och ett nytt, skenbart ”historielöst” landskap har konstruerats i utstuderade kulturpolitiska syften och med ödesdigra konsekvenser för människor som nu lever här.

Tegelbruket Idag

Den postkoloniale kritikern Edward Said är intresserad av de processer genom vilka en plats ges och får mening för människor, och skillnaden mellan de platser vi upplever som bekanta och dem vi tänker på som främmande, ”inte våra”. I sin bok Orientalism från 1997 menar han att platser förvärvar känslomässig mening och till och med rationella känslor genom ett slags poetisk process. Han refererar till filosofen Gaston Bachelard´s arbete The Poetics of Space (1994) där rumslig mening i huvudsak ses som skapad av människors erfarenheter och fantasier, och inte som en konsekvens av byggnadernas faktiska utformning.

Said diskuterar hur en liknande process äger rum när vi upplever tid. Avlägsna tider, till exempel förhistoria, griper in i människors samtida upplevelser i form av rumsliga minnen, trots att de aldrig upplevt dem själva. Associationer, tankar och även fantasier hjälper till att dramatisera avståndet mellan då och nu, mellan historia och nutid.

Det konstnärliga forskningsprojektet Platsens poetik, finansierat av forskningsstiftelsen FORMAS, är placerat på Arkitekturmuseet i Stockholm. Fokus ligger på samtidskonst och ljusdesign i den kulturella dimensionen av hållbar stadsutveckling. Vi arbetar med en liten park i Fittja, en förort till Stockholm, anlagd i ett bostadsområde från det så kallade Miljonprogrammet under tidigt 1970-tal. Vi undersöker bland annat hur platser i samtidens stadslandskap ingår och används i politiska och kulturhistoriska strategier för att aktivt skapa en eftersträvad ”historia”. Detta innebär en ideologisk och hårt styrd berättelse om det förflutna, alternativt en frånvaro av det förflutna, som passar vissa syften i dagens politiska strategier, på kommunal, regional, nationell och även global nivå.

En poetisk och politisk psykogeografi – en poetik – skissas fram för den här specifika platsen. Detta bildar utgångspunkter för samtida konstnärliga installationer, aktioner och objekt i dagens landskap.

Projektet Platsens Poetik planerar en kollektiv forskningsvandring i Fittja fredagen 12 oktober kl 10-12. Vi möts kl 10 utanför T-banespärrarna. En dokumentation kommer att publiceras senare i detta forum – Stadens Artefakter.