Kollaborativ ekonomi - vår tids lösning?

Ett nytt sorts ekonomiskt system och tankesätt växer fram som förändrar hur vi konsumerar, producerar, finansierar och lär oss saker. Frågan är om vi kan skapa en mer hållbar livsstil och lösa problemen med bostadsbrist, segregation och ensamhet genom kollaborativ ekonomi?

Kollaborera betyder samverka och ekonomi betyder att hushålla med resurser. Det är just det kollaborativ ekonomi innebär – att genom samverkan hushålla med begränsade eller oändliga resurser. Varor i denna ekonomi kan vara allt från gåvor och kunskap till tid och rum. För att samverka krävs förtroende mellan människor både på en global och lokal nivå. Tillit förvandlas därför till en sorts valuta där omdömen, beteenden och bemötande spelar stor roll i hur pass angelägna deltagarna blir för att samarbeta sinsemellan.

Från passiv konsument till aktiv deltagare

Internets nya sociala nätverk och att allt fler bor i storstäder har underlättat för samverkan i många nya former. Du deltar i den kollaborativa ekonomin då du hyr, delar, lånar, byter eller ger av dina saker eller din tid, i horisontella nätverk. Exempel är bytes- och skänkes- grupper på Facebook och appar där grannar kan låna av varandra. Dessa utmanar den rådande ekonomiska modellen, som annars baseras på konkurrens och hierarkiska strukturer. I deltagardrivna nätverk blir i stället deltagarna jämlika med varandra och inte passiva konsumenter vars inbördes status främst baseras på vad de äger.

Om du frågar en deltagare varför hen använder en kollaborativ plattform eller tjänst skulle denne med stor sannolikhet svara att det dels är av bekvämlighet men också för att det är ett billigare alternativ än att köpa/äga. Slutligen är viljan att anamma en mer hållbar livsstil ett starkt skäl. Den kollaborativa ekonomin växer globalt och intäkterna förväntas uppnå 335 miljarder dollar år 2025 (PwC). Den kollaborativa ekonomin drivs främst av fyra drivkrafter:

• Uppkomsten av det sociala Internet (web 2.0) – Facebook nådde nyligen en miljard användare och de olika digitala nätverken underlättar för samverkan och därmed tillgång framför ägande.
• Ett värdeskifte – Allt fler människor vill få ingå i en gemenskap eller ett community och skapa personliga relationer i motsats till den kommersiella anonymiteten.• Ökad miljömedvetenhet – fler och fler blir medvetna om planetens gränser och väljer att agera därefter.• Den ekonomiska krisen – kritik och misstro mot banker och storföretag har ökat tilliten mellan privatpersoner och öppnat upp och för andra sätt att konsumera.

Låna en elcykel eller varför inte en Karlstadsbo?

Varje dag berättas det om nya kollaborativa initiativ i media men utvecklingen ser olika ut på olika platser, beroende på lokala förutsättningar, tradition och kultur. I Sverige får biblioteken en allt viktigare roll. Vi kan bland annat låna en karlstadsbo som lokal guide via Karlstads bibliotek men också elcyklar (Mölndal), verktyg (Lund) och låna frön (Leksand).

När olika sektorer samverkar kan outnyttjade resurser “låsas upp” och bli tillgängliga för fler. Ett exempel är det nystartade projektet “Ett tak två generationer” där pensionärer med lediga rum matchas ihop med bostadslösa studenter och på så vis skapas både gemenskap och fler boplatser. Resurser som annars hade varit låsta eller dolda både frigörs och synliggörs. Från Tyskland och Österrike kommer exempel där privatpersoner öppnar upp sina hem för asylsökande som söker boende. Eller fenomenet “Hoffice” (en sammanfogning av orden home och office) som startades i Sverige för några år sedan, där privatpersoner öppnar upp sina hem för andra att använda som arbetsplats.

Förutom biblioteken så kommer bostads- och fastighetsbolag bli en av de viktiga aktörerna för en bred och fungerande kollaborativ ekonomi. Detta genom att ta ansvar och underlätta för satsningar som verktygsbibliotek, gratisbutiker, bytesrum och parkeringsplatser för bilpooler med mera. Ett av de mest framgångsrika exemplen i Göteborg är just ett samarbete mellan flera bostadsbolag och föreningen Cykelköket. I korthet går det ut på att Cykelköket tar emot överblivna cyklar från bostadsbolagen och för en billig penning får sedan kökets medlemmar en cykel och tillgång till en verkstad vari de får hjälp, kunskap och tillgång till de verktyg som behöver för att laga cyklarna. Det är ett lysande exempel på samverkan och när vi besöker Cykelköket möter vi unga som gamla, lokalbor och utbytesstudenter.

Självklart finns det utmaningar

I en kollaborativ ekonomi är gränsen mellan konsument och producent ofta diffus vilket inte passar dagens konsumentlagstiftning, skattesystem eller försäkringsmodell. Dessa bör därför uppdateras. För att kollaborativ ekonomi skall bli bärkraftig både ekonomiskt, ekologiskt och socialt krävs en rad insatser från politiker och andra beslutsfattare. Förutom lagar måste den generella produktionsapparaten förändras. Majoriteten av de saker som produceras i dag håller inte för en hög användningsgrad. För att kollaborativ ekonomi skall bli ekologiskt hållbar krävs att varorna både designas och produceras för att hyras, delas, lånas, bytas och ges och att materialen i densamma kan återanvändas och återvinnas efter användning. Vi vill också se satsningar som inte endast riktar sig till dem som bor i storstäder eller i centrum, om det blir som vi vill ska alla stadsdelar i Göteborg ha ett cykelkök, verktygsbibliotek, gratisbutik och klädotek.

Det är det här vi i föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg arbetar med, sedan 2014. Vi kartlägger verksamheter genom kartan “Det Kollaborativa Göteborg”, föreläser, anordnar event så som “Shareleksveckan” och påverkar opinionen. Vi tror att kollaborativ ekonomi kan vara en av de lösningar som faktiskt kan skapa ett samhälle med boenden, integration, gemenskap och hållbar livsstil.

Vilka resurser har du och hur kan du eller din arbetsplats bli en del av den kollaborativa lösningen?

Om Kollaborativ Ekonomi Göteborg

Kollaborativ Ekonomi Göteborg är en ideell förening som vill underlätta och främja en kollaborativ ekonomi lokalt, genom olika projekt, event och samarbeten. Föreningen har ett starkt samarbete med kommunen och andra kollaborativa verksamheter och föreningar. Föreningen grundades 2014 i samband med Delningsdagen 2014 av Emma Öhrwall och Jonathan Mattebo Persson.

Mer information om Kollaborativ Ekonomi Göteborg finner du på föreningens hemsida, Facebook-sida eller på Twitter-kontot @kollekogbg

Ur arkivet