Betydelsen av social hållbarhet i Kvillebäcken

Det finns ingen entydig och allmängiltig definition av den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet. Vad begreppet social hållbarhet eller socialt hållbar utveckling betyder tolkas ofta olika i olika sammanhang. Hållbarhetsbegreppet används flitigt i dag, av olika aktörer i olika syften och sammanhang. Det är begreppets både styrka och svaghet – att det definieras olika beroende på sammanhang. Men vad är det som påverkar hur begreppet definieras i olika städer eller projekt?

Jag har tittat närmre på hur och varför begreppet socialt hållbar utveckling har förändrats i omvandlingen av Kvillebäcken i Göteborg. Det finns flera berättelser om Kvillebäcken. Området är ett gammalt industriområde vars eftersatta underhåll tidigare skapade utrymme för kultur- och föreningsliv att etablera sig till rimliga kostnader. Kvillebäcken är och har varit ett omdebatterat område som från olika håll beskrivits som kriminellt och nedgånget. Berättelsen om Kvillebäcken har många olika tolkningar och vad som en gång beskrivits som Gazaremsan ska nu bli stadens skyltfönster mot omvärlden för att exportera hållbara stadsbyggandslösningar.

Omvandlingen beskrivs främja en hållbar stadsutveckling. Göteborgs Stad har fått statligt stöd för att utveckla och testa innovativa stadsbyggnadslösningar som på olika sätt bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Visionen är även att Kvillebäcken ska fungera som skyltfönster mot omvärlden vad gäller hållbar stadsutveckling och att innovationsprojektens lösningar ska kunna exporteras till andra städer. Projekten kan beskrivas som miljötekniska lösningar för att minska stadsdelens koldioxidutsläpp. Men projekten ska omfatta alla de tre hållbarhetsdimensionerna och inte enbart miljömässiga aspekter. En hållbar stadsutveckling karaktäriseras av just detta, en integrativ ansats som beaktar så väl ekologiska som ekonomiska och sociala aspekter. I Kvillebäcken har de sociala aspekterna varit omdiskuterade. Det har hörts många kritiska röster kring områdets omvandling och flera tidigare insatser har varit ifrågasatta. Detta har lett till att det nu finns höga förväntningar på resultatet från flera håll och en förhoppning om att kommunen och exploatörerna visar att de kan leva upp sina höga hållbarhetsambitioner.

Social hållbarhet tolkas och definieras olika beroende på sammanhanget. Begreppet kan även användas som beskrivning eller profilering av projekt eller insatser. För att bli en vara världsledande och unik inom hållbarhetsdiskursen är identitetsskapande och representation är här viktiga faktorer. Representationen av utvecklingsprojekt kan variera beroende på om det är legitimitet, trovärdighet eller övertygelse som eftersträvas. Detta skapar en mångfald av tolkningar av begreppen hållbar stadsutveckling och social hållbarhet – alla vill vara en del av en global diskurs men samtidigt vara unika. Idéer om socialt hållbar utveckling förflyttar sig därmed mellan olika lokala sammanhang och förändras på vägen. Idéer översätts eller ses som inspirationskällor städer och aktörer emellan och innebörden av begreppen förändras när de används i nya sammanhang.

Det jag kom fram till i Kvillebäcken var att det även där finns en strävan efter att både vara en del av den ledande hållbarhetsdiskursen, men samtidigt vara unik och innovativ. Genom att undersöka hur man vid olika tidpunkter under projektets gång definierat begreppet social hållbarhet kunde jag se hur olika aktörer påverkat vad man i Kvillebäcken menar med begreppet. Kvillebäcken har många representationer. Den bild som staden och media skapade av området innan omvandlingen reproduceras för att legitimera omvandlingen. Den här berättelsen om Kvillebäcken är återkommande i så väl planhandlingar som presentationer av projektet. Det finns även berättelser som framställer Kvillebäcken som klimatsmart och toppmodernt boende, sex minuter från Brunnsparken.

Alla dessa berättelser om Kvillebäcken försöker skapa en trovärdig, legitim eller övertygande bild av området. Bakom varje berättelse finns en avsändare med ett syfte. Den representation som projektet står för kan beskrivas som både legitimerande och övertygande. Genom höga ambitioner vad gäller hållbarhetsarbetet vill man dels legitimera den omdiskuterade exploateringsprocessen, dels verka övertygande inom den globala hållbarhetsdiskursen och visa på att man är den motor inom klimatomställningen som man säger sig vara och kan leverera en miljömässigt hållbar stadsdel.

Social hållbarhet har definierats väldigt brett och tar in många olika aspekter i Kvillebäcken. Ambitionsnivån är hög och de olika inspirationskällorna har tolkats i det lokala sammanhanget. Däremot skiljer sig arbetet med de sociala aspekterna från de ekologiska och ekonomiska. Det är tydligt vilka de miljömässiga målen är, det finns uppsatta konkreta mål för koldioxidreducering som kan tolkas som projektets huvudsakliga mål. Medan de sociala målen mer beskrivs som positiva bieffekter av miljötekniska innovationer.

Begreppet hållbar utveckling används som markör för att visa sin nationella och internationella ställning, eller strävan efter att vara en del av den globala hållbarhetsdiskursen. Göteborg Stad vill visa upp hur städerna måste gå i bräschen för klimatanpassat stadsbyggande och vara en motor i klimatomställningen. Kriteriet för att få statligt stöd för projektet var fokus på koldioxidreducerande insatser, vilket har påverkat den lokala tolkningen av begreppet hållbar utveckling. För att få ekonomiskt stöd anpassas tolkningen av begreppet och profileringen av projektet.

Avslutningsvis skulle jag vilja påstå att man borde vända upp och ner på hur hållbar utveckling och de sociala aspekterna har definierats i Kvillebäcken. Den lokala definitionen av begreppet social hållbarhet har inte en explicit koppling till platsen, till Kvillebäckens sammanhang. Hur begreppet definieras bör vitaliseras och konkretiseras i sitt sammanhang. Vilka var eller är de sociala utmaningarna i Kvillebäcken? De är beskrivna och det finns en tydlig berättelse om Kvillebäckens utmaningar, men socialt hållbar utveckling definieras inte i förhållande till den berättelsen. Berättelsen om Nya Kvillebäcken exkluderar det som området var tidigare. Detta påverkar i senare led områdets identitet – representerar de offentligas berättelse om Kvillebäcken de som bor och verkar i området, idag eller tidigare? Påverkar detta projektets legitimitet?

Läs hela Joannas examensarbete, här»