Plant bamboo in your head

Green School Bali är en skola helt byggd i bambu. Här lär sig eleverna om praktiskt miljöarbete, de ska kunna visa vägen mot en mer hållbar framtid. Moviums Petter Åkerblom frågar sig hur vi kan utforma en svensk skola som på samma sätt låter eleverna utveckla sina egna färdigheter i syfte att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.

”Jag trodde jag var en erfaren arkitekt, men oj vad mycket jag har kvar att lära!” Richard Parker, VD på 450 Architects i San Francisco, ser sig ödmjukt omkring. I den djupa ravinen framför oss finns ett femtontal skolbyggnader helt och hållet av bambu. Man tar sig dit över den brusande forsen via en kraftfull bambukonstruktion.

Bron är häpnadsväckande smäcker trots att den bärs upp av bamburör grova som kraftledningsstolpar. ”Inte äldre än 4-5 år när de skördades”, garanterar Ewe Jin Low, chefsarkitekten bakom skolans alla bambubyggnader. Gudars skymning vad bambu växer snabbt! Att bygga i naturmaterial, och särskilt bambu, är för en självklarhet. Ritningar har man slutat med, istället bygger man skalenliga modeller och bygger utifrån dem. Hur kan man bygga utan ritningar? Ewe Jin Low svarar gåtfullt: ”Just plant bamboo in your heads”.

Green School Bali ligger i en skog i skuggan av gröna blad. Här finns fyra hundra elever och ett sextiotal lärare. Klassrummen saknar väggar och naturen hörs ständigt brusa, kvittra och mua (ja, man har egna kor också). På skolan lever man som man lär. Eleverna engageras i praktiskt miljöarbete. De odlar sin egen mat; mer än hälften av skollunchen är egenproducerad) och de sorterar avfall och komposterar (grönt avfall blandas med brunt, och efter besök på torrtoaletten täcker man sina lämningar med torrt bambuflis).

Detta skrivs från konferensen Inspiring School Grounds här på Bali, där femton länder är representerade. Trenden över hela världen är tydlig: både i rika och fattigare länder ska skolan göra kretsloppen levande. Barn och unga är självklara kuggar i miljöarbetet för att lära känna människans roll och härjningar i naturen. Skolan ska med elevernas hjälp utvecklas till en modell av det hållbara samhället.

Fotografpetterakerblom V2 (1)

Här kommer klimatförändringarna till oväntad hjälp. Eftersom skolan är den näst största markinnehavaren i många amerikanska städer, förbereds skolgårdarna för att svälja stora vattenmängder vid kraftiga regn. Hårdgjorda ytor ersätts därigenom av gröngjorda ytor med lövskugga. Det är vanligt att samtidigt göra plats för odlingar. Detta belastar sällan skolans budget. Skälet är att staden måste hitta platser och tekniska lösningar för att klara klimatförändringarna. Skolgårdarna är många, fortfarande relativt stora och därför lämpliga för detta slags ekosystemtjänst.

Men vad är i fokus för länder som Indonesien? Uppemot 80 % av virkesuttaget är fortfarande illegalt. Jorden eroderar och många vattendrag är så förorenade att man inte kan bada längre. Trafiken är en salig soppa av bilar och mopeder. Inte en cykel i sikte. Men på de skolor vi besöker, där visar eleverna vägen. Här planteras träd, köks- och medicinalväxter.

På skolan SMAN5 Senior High School i Denpasar jäser eleverna frukter och omvandlar resultatet till ett blåfärgat utomordentligt etanoldoftande biobränsle. Det lyser i fjortonåringarnas ögon när de i sina vita rockar demonstrerar hela processen från frukt till flaska. ”Det vi gör med våra händer leder till de färdigheter som får ungdomarna att hantera framtiden med förstånd. Därför är naturen hos oss närvarande både fysiskt och sinnligt. Något annat har vi inte råd med”, säger deras lärare Pytu Suartika.

Stillsamt undrar jag: Hur ska en skola i Sverige se ut där vi inte bara reproducerar det vi redan vet, utan där eleverna också utvecklar egna färdigheter som kan bidra till ett hållbart samhälle – på riktigt?