Att värdera parker

Magnolior i Alnarpsparken. Foto: Göran Nilsson

Vi närmar oss hänryckningens tid – när naturen och floran är som allra vackrast, allra skirast. Men redan innan dess har människor vallfärdat till våra offentliga utemiljöer för att njuta av de allra tidigaste efterlängtade växtupplevelserna. Det kan handla om magnoliorna som precis börjar slå ut i Alnarpsparken, om Annika Anderberg Bomans prunkande kärl som med ny design varje år skänker vårkänslor till Helsingborgs invånare, om 50 000 vilda vårlökar i Ulf Nordfjälls design som kryddar upplevelserna för besökare på Waldemarsudde, Millesgården och Rosendal, eller om den japankänsla som erfars när man står under de magnifikt blommande körsbärsträden i Kungsträdgården i Stockholm.

Våra offentliga parker erbjuder stadsbon – och naturligtvis även trädgårdsturisten – skönhet, upplevelser, rekreation och kontemplation. Men de erbjuder också andra tjänster som är viktiga för en urban miljös uthållighet. Det populära nyckelordet just nu är att betona och utveckla begreppet ekosystemtjänster. Med stöd av bland andra FN och EU har det globala initiativet TEEB, The Economics of Ecosystems and Biodiversity, arbetat med att definiera begreppet, väldigt värdefullt eftersom vi nu kan föra en internationell dialog kring många olika aspekter för att klargöra parkers och stadsnära naturområdens värden.

Men värden riskerar att inte vara beständiga. Ett relativt nytt verktyg för att säkerställa parkers kvalitet och positiva interaktion med den urbana miljön är NGSA – Nordic Green Space Award. Projektet, som initierades och ägs av stadsträdgårdsmästareföreningarna i Sverige, Norge och Danmark, är sedan 2013 i aktiv drift. Som grund för jurybedömning, för att få en NGSA-utmärkelse, finns ett omfattande och synnerligen väl underbyggt kriterieschema. Olika delar i schemat åläggs olika vikt beroende på parkens karaktär eller historiska bakgrund.

Kriterieschemat finns fritt tillgängligt via www.stadstradgardsmastare.org. Domare har specialutbildats för att analysera de olika kriterierna och göra poängbedömningar både genom att studera skriftliga underlag och via besök och rundvandring på en ansökande anläggning. I Sverige finns sex domare som är tillgängliga för expertutlåtande. Att kriterieschemat fungerar har nu verifierats på 12 olika anläggningar i de nordiska länderna. I Sverige har Hagaparken i Solna, Trädgårdsföreningen i Göteborg och Pildammsparken i Malmö erhållit NGSA-utmärkelse. Åtskilliga av de som ansökt om att få utmärkelsen har nogsamt betonat värdet av själva ansökningsproceduren – hur det inneburit att personal blivit involverade i att utveckla ett internt kvalitetstänkande.

Det pågår nu ett arbete med att i högre grad än tidigare och på ett tydligare sätt inkludera olika aspekter kring ekosystemtjänster i kriterieschemat. NGSA:s styrgrupp kommer vid ett möte i början av september att besluta om uppdaterade kriterier. Från och med i höst ges det därför möjlighet för den bedömande juryn att på ett mer kraftfullt sätt lyfta fram dessa aspekter i kommentarer och utlåtanden.

Så ett upprop till parkförvaltare: läs om, och lär av, det kriteriesystem som NGSA är uppbyggt kring. Undersök möjligheten att använda systemet för parkutveckling, både internt inom förvaltningen och för att lyfta fram och profilera externt gentemot allmänhet och politiker. Och inte minst: se framöver NGSA-systemet som ett verktyg inte bara för att lyfta fram parkernas traditionella värden utan även för hur de kan bidra till en hållbar stad genom en mångfald av ekosystemtjänster – enligt den övergripande TEEB-definitionen: ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande.

Parker1