Hållbar planeringsprocess i Västervik

Nybyggd biogasstation för bilar. Foto: Västerviks kommun

2007 beslutade Västervik kommun att revidera sin översiktsplan. Man deltog vid den här tiden i Energimyndighetens program Uthållig kommun och projektet ”Fysisk planering för en hållbar utveckling”. Det sistnämnda drevs under Uthållig kommun och syftade till att föra in ett energi- och hållarhetsperspektiv i planeringsprocessen i de medverkande kommunerna. Tack vare lärdomarna från Fysisk planering för en hållbar utveckling kunde Västervik integrera energi – och klimatarbetet i kommunens samhällsbyggnadsarbete och ge parterna i samverkans- och beslutsprocesserna en större förståelse för varandra.

Bred kompetens organisation banade väg för framgång

Redan från start började man arbeta i en organisation med en bred representation från kommunens verksamhet och med externa aktörer. Tjänstemän från olika förvaltningar och kommunala bolag deltog i arbetet med de olika dokumenten, däribland miljö- och byggnadskontoret, kultur- och fritidskontoret, räddningstjänsten, socialförvaltningen samt barn- och utbildningskontoret. Även Västervik Framåt AB, turistbyrån och Västerviks miljö och energi deltog i arbetet.

Att ha en tvärsektoriell organisation tidigt i processen gav så pass goda erfarenheter att man beslöt att bilda en specifik enhet för samhällsbyggnad i kommunstyrelsens förvaltning. I denna enhet för samhällsbyggnad finns frågor som bland annat berör infrastruktur och kommunikationer, fysisk planering och hållbar utveckling samlade.

Hållbarhet genomsyrar samhällsbyggnadsprocessen

Arbetssättet innebar en mängd positiva resultat, både i planeringsprocessen och i själva översiktsplanen. Enligt Bruno Nilsson, som är samhällsbyggnadschef i Västerviks kommun, lyftes hållbarhetsfrågorna upp och genomsyrade hela processen på ett mycket systematiskt sätt, vilket resulterade i att hela planen fick en hållbar inriktning.

”Hållbarhetsglasögonen hade vi inte haft på oss på samma sätt om vi inte hade deltagit i Fysisk planering för ett hållbart samhälle, det är jag fullkomligt övertygad om.” Bruno Nilsson, samhällsbyggnadschef, Västerviks kommun.

En av de saker som genomfördes var ett antal workshops för att definiera begreppet hållbar utveckling. Workshops hölls först inom hållbarhetsnätverken, sedan med kommunstyrelsen och slutligen med kommunfullmäktige.

Utöver workshops återfann man nyttan av mer traditionella samverkansformer, som till exempel föreläsningar. Inom ramen för projektet deltog en bred grupp med planerare, projektörer, trafikingenjörer, kulturvetare samt energi- och klimatsidan i både föreläsningsserier och hemarbeten.

Under det lagstadgade samrådet hölls ett antal allmänna samrådsmöten förlagda på olika orter, men också samrådsmöten riktade till olika föreningar, vilket gav en bred referensgrupp och input till det fortsatta arbetet.

Uthållig kommun katalysator för hållbara strategier

Två mycket tydliga resultat av det nya arbetssättet är att en strategi för klimatanpassning och en trafikstrategi togs fram som tematiska tillägg till översiktsplanen. Därutöver arbetades en kommunomfattande energi- och klimatstrategi fram.

Klimatanpassningsstrategin innehåller mål och ställningstaganden kring hur den fysiska planeringen ska anpassas för att lindra de negativa effekterna av ett förändrat klimat. Trafikstrategin bygger på den så kallade TRAST-handboken (Trafik för en attraktiv stad), som Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gett ut, och anger tydligt att man bör prioritera gång-, cykel- kollektivtrafik före biltrafik.

Utöver trafikstrategin innehåller översiktsplanen ställningstaganden om att bebyggelse i första hand ska utvecklas i anslutning till eller genom förtätning av befintliga tätorter. Den säger också att bostäder ska lokaliseras i närheten av service och kommunikationer, vilka indirekt leder till minskat transportbehov.

”Hade vi inte varit med i Uthållig kommun hade vi definitivt inte tagit fram trafikstrategin som ett tematiskt tillägg och kanske inte heller strategin för klimatanpassning.” Bruno Nilsson, samhällsbyggnadschef, Västerviks kommun

Energi- och klimatstrategin är ett omfattande dokument som inte är direkt kopplat till översiktsplanen men som också arbetades fram inom ramen för deltagandet i ”Fysisk planering för ett hållbart samhälle”. Energi- och klimatstrategin redovisar nulägen och inriktningsmål för energiförsörjning, energieffektivisering, transporter, konsumtion samt avfall och kretslopp.

Ny organisation, större kunskap och förståelse

En viktig effekt av deltagandet i projektet är att enheten för samhällsbyggnad bildades. Den har sedan dess även kompletterats med en hållbarhetsstrateg, och båda dessa anses vara värdefulla i arbetet med att få med hållbarbetsaspekter i olika projekt. Erfarenheterna anses också ha stärkt kommunen som organisation, och genom den breda arbetsgruppen har många har både lärt känna och lärt av varandra. Inte minst understryks att politikerna har fått större insikt och engagemang i frågorna genom deltagandet.

Fakta

År 2007 tog kommunen beslut om att revidera sin översiktsplan. I samband med detta öppnades möjligheten att delta i Uthållig kommun. Då kommunen sedan tidigare haft viljan att fördjupa hållbarhetsaspekterna i översiktsplanen ”Översiktsplan 2025” passade programmet både tidsmässigt och med vad man ville göra.

I Energimyndighetens program Uthållig kommun har den fysiska planeringens betydelse för att skapa ett resurseffektivt samhälle varit en av grundpelarna ända sedan starten av programmet 2003.

Inom ramen för Uthållig kommun genomfördes samarbetet ”Fysisk planering för ett hållbart samhälle” mellan Energimyndigheten, KTH och ett antal kommuner under åren 2009-2011, med fokus på hur energiperspektivet kan införlivas i den kommunala planeringsprocessen.

I samarbetet möttes kommuner, forskare och Energimyndigheten för att öka sin kunskap om konkreta verktyg och metoder som kan användas i planeringsprocesser. En viktig del av arbetet, som främst bedrevs i workshops, syftade till att bredda såväl de interna som externa kompetenserna i planeringsprocessen, för att motverka stuprörsplanerande.

En viktig del av Fysisk planering för ett hållbart samhälle utgjordes av forskning, då de medverkande forskarna från KTH både aktivt deltog i processerna och följde och dokumenterade dem.