Samrådsmöte med funktionshindersrörelsen

Boverket har arrangerat samrådsmöten med funktionshindersrörelsen tre gånger varje år sedan 2005. Den här gången var lite av en nystart av flera skäl. Flera nya (och nygamla) representanter har tillkommit och andra har klivit av, samtidigt som detta årets första samråd var mitt första tillfälle som mötets ordförande.

I samrådet ingår representanter från funktionshindersrörelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, länsstyrelserna och förstås Boverkets interna nätverksgrupp för funktionshindersfrågor. Att samrådet även omfattar den interna nätverksgruppen har lett till en naturlig bevakning av Boverkets verksamheter och en direkt återkoppling till sakfrågorna på myndigheten.

Genom samarbete med funktionshindersorganisationerna kan vi gemensamt arbeta för en god tillgänglighet och en bra livssituation för alla. Därför är ett långsiktigt och stabilt samarbete nödvändigt. Samrådet har ett flertal gånger framfört önskemål om en mer aktiv roll i verkliga projekt. Från Boverkets sida har ambitionen varit att så tidigt som möjligt låta samrådet ta del av projekt och uppdrag när behovet av idéer är som störst liksom möjligheten att påverka.

Som kunskapsmyndighet är det viktigt att komplettera med friska fläktar från verkligheten. Användarperspektiven är viktiga på tillgänglighetsarbetet var det än sker. På Boverket arbetar vi som bekant med förutsättningarna för resten av samhället.

Eftersom det här samrådsmötet var lite av en nystart passade vi även på att släppa förmiddagen fri för funktionshindersrörelsen, som i tur och ordning lyfte sina viktigaste hjärtefrågor. Samrådet är ju annars till för att vi ska vända och vrida på Boverkets arbete och många olika uppdrag.
Samrådsmötet leddes av undertecknad och deltagarna var denna gång:

  • HSO: Ingrid Dalén, FUB och Jan-Åke Bengtsson, RMT
  • Lika Unika: Jimmy Pettersson, SRF och Jan-Olof Bergold, HRF
  • DHR: Lars-Göran Wadén

och deltagarna från Boverket var:

Andreas Johansen, samordnare av funktionshindersfrågor, Roland Thörnquist, planarkitekt, Lars Estlander, arkitekt, Hanna Faming, utredare, Simon Leufstedt, praktikant, Anette Johansson, översiktsplanerare, Lena Viberg Larsson, arbetsterapeut och Jörgen Lundqvist, jurist.

Under förmiddagen lyfte representanterna från funktionshindersrörelsen många olika frågor. Inför mötet ombads de förbereda ungefär 10 minuter för att berätta om sånt de vill skicka med Boverket inför året. De lyfte översiktsplanering, kostnadsfrågor för tillgänglighet, universell utformning/design, konsekventa och bra skyltar med bokstäver i relief och punktskrift, re/habiliteringen att lära sig hantera sin funktionsnedsättning, ljudmiljön och hur viktig den är för vår självkänsla. Att kunna höra och följa med i ett sammanhang är en förutsättning för att kunna delta aktivt i det. De lyfte föreslagna förändringar i diskrimineringslagstiftningen och Lars-Göran från DHR bjöd på sitt mantra som känns särskilt relevant i det sammanhanget:

”Vad är unikt i den här situationen som motiverar att man utestänger människor?”

Boverket berättade under eftermiddagen om två nya regeringsuppdrag. Dels ett om ”Boendeinflytande och medborgardialog” som undersöker hur funktionshinderpolitiska frågor har hanterats i medborgardialogen i översiktsplaneprocessen. Dels ett regeringsuppdrag där Boverket ska ta fram en vägledning för plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser. Ett annat uppdrag är att ta fram en strategi för miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” där ett par av preciseringarna av målet omfattar funktionshinderspolitiska frågor.

Därefter berättade Boverket om sitt arbete med årsrapporten för den funktionshinderspolitiska strategin 2011-2016. Redan den 15 mars ska rapporten lämnas in till Socialdepartementet men även Handisam, som i sin tur sammanställer de 22 strategiska myndigheternas årsrapporter och aktuell forskning till den kommande rapporten ”Hur är läget 2014?”.

Om översiktsplanering på Boverkets samrådsmöte med funktionshindersrörelsen

Pbl

Under årets första samrådsmöte kring funktionshinderspolitiken, så lyftes bland annat frågan om tillgänglighetsperspektivet inom den kommunala översiktsplaneringen. Frågan är i sig inget nytt inlägg, utan har varit aktuell tidigare.

Boverket kan konstatera att begreppet tillgänglighet sällan eller nästan aldrig har någon självklar plats i den övergripande samhällsplaneringen. Om begreppet tillgänglighet mot förmodan tas upp i samband med översiktsplanering, är det istället med fokus på bilars tillgänglighet och inte människors tillgänglighet.

Samrådet menar att det ändå finns goda exempel på hur kommuner arbetar, men att dialogen sedan inte märks av i den översiktliga planeringen.

Till nästa samrådsmöte kommer Boverket att titta närmare på om det går att få större genomslagskraft för tillgänglighet i den övergripande kommunala samhällsplaneringen via länsstyrelsernas roll, i samband med framtagandet av översiktsplaner.