Boktips: Socioekologisk stadsutveckling

Boken Socioekologisk stadsutveckling – begrepp och lokal praktik beskriver det komplexa förhållandet mellan social och ekologisk hållbarhet i urbana miljöer. Den är författad av forskarna Moa Tunström, Karin Bradley och Ulrika Gunnarsson-Östling och ämnar att öka förståelsen för hur man kan arbeta med socioekologiska perspektiv och praktiker i stadsutvecklingen.

Att bygga en stad som är både ekologiskt och socialt hållbar är ett knepigt projekt. De två begreppen är tätt sammanflätade, ändå hamnar de ofta i konflikt med varandra då ambitiösa urbana hållbarhetsprojekt sätts i rullning. I flera europeiska städer vill man exempelvis skapa ekologisk hållbarhet via innovation och avancerade tekniska lösningar. Det skapar bostadsområden som visserligen marknadsförs som hållbara, men där mycket få människor har råd att bo.

Ändå är det de mindre resursstarka invånarna som bidrar allra minst till det svenska ekologiska fotavtrycket. Elbilar och ekologiska produkter hjälper inte, ju mer du tjänar desto mer utsläpp genererar du. Det säger i alla fall statistiken. Problemet blir därmed att de mest ekologiskt hållbara människorna i samhället ofta lever utan ekonomisk och social trygghet, har sämre hälsa och mindre inflytande, saker som är grundläggande för den sociala hållbarheten. Att skapa maximal socioekologisk hållbarhet är alltså en svår ekvation.

I boken Socioekologisk stadsutveckling – begrepp och lokal praktik analyseras denna problematik på ett både överskådligt och djuplodande sätt. I mångt och mycket är detta en handbok i urbana socioekologiska problem och möjligheter. Författarna reder bland annat ut begrepp som resiliens, miljörättvisa och antropocen. Vår planet är så oåterkalleligt förändrad av människan att det bedöms ha lett till en ny geologisk epok. På samma gång finns en orättvisa inbäddad i denna påverkan. Alla har inte tagit sig samma friheter när det gäller att använda naturresurser från världens alla hörn.

Men det finns såklart lösningar, det ger boken oss en rad olika exempel på. Att planera för icke-kommersiella rum, att via teknik skapa enkla lösningar för energieffektivisering samt att skapa möjligheter för urban odling är bara några av dessa lyckade socioekologiska praktiker. Kort sagt blir det tydligare än någonsin att social och ekologisk hållbarhet inte kan behandlas som två separata målsättningar.

Boken riktar sig i första hand till offentliga aktörer men är även högst relevant för privata fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar. Egentligen skulle man faktiskt kunna säga att den är relevant för vem som helst som bor i någon form av tätare bebyggelse. Att på ett konkret sätt få läsa om samtidens urbana utmaningar kan nog alla ha nytta av.

”Ekologisk och social hållbarhet behöver (…) flätas samman till frågor där relationen mellan miljötekniska åtgärder och beteendemönster kan synliggöras och hanteras, liksom där sociala orsaker och konsekvenser till miljöproblem kan lyftas fram. Därför är det relevant att tänka i termer av global och lokal rättvisa och jämställdhet i relation till miljöfrågor.”

9789186050887 200 Socioekologisk Stadsutveckling Begrepp Och Lokal Praktik Haftad